Karlar

Ibland undrar jag...

Hade lämnat båda kidsen med pappa medan jag susade ner till affären och handlade. Var kanske borta en halvtimme och när jag kom hem möttes jag av en ond blick. När jag frågade vad som hänt fick jag en grymtning till svar. Det visade sig att allt bara hade varit som vanligt. Ett litet barn hade somnat och hans storebror väckte honom hela tiden. Men när jag kom hem så sov han gott i sin säng. Storebror hade också passat på att skita på sig så att det hade pysit utanför blöjan och fick slängas ner i badkaret för sanering. Vid det laget var jag ju hemma och assisterade så det var inte så farligt. Men ack vad förbannad en karl kan bli när det inte går så smidigt som han tänkt sig.

Måste ju erkänna att jag log lite inombords och tänkte att "ja ja... känn på den du så har jag det varje dag". Fick dock mitt straff nu när jag kom upp på övervåningen där hela kalabaliken från förmiddagen utspelat sig. Det var nämligen inte bara i brallorna det pysit ut vid sonens olycka utan också en stor fläck på golvet som de lämnat till mig. Men varför inte tala om det från början????? Inte för att jag är den som städar ihjäl mig, men man lämnar väl inte skit på golvet eller?